Föreläsning: I huvudet på en person med ätstörning - Landstinget Dalarna

Föreläsning: I huvudet på en person med ätstörning

Publicerad 24 maj 2018

Stäng

Kontakt

Landstinget Dalarna

Box 712 791 29 Falun 023-49 00 00 landstinget.dalarna@ltdalarna.se

Hon skyfflar mest runt maten på tallriken eller säger ”jag har redan ätit”. Han simtränar mer än vanligt och verkar rätt deppig … Problemen med ätstörningar ökar i samhället och symptomen kan se väldigt olika ut: "Vi måste våga prata om det. Vi vill hjälpa till att öka förståelsen om vilka svårigheter och utmaningar som finns i mötet med den här patientgruppen," säger Simone Reiche Nordström, enhetschef Dala ABC och Tornet, Landstinget Dalarna.

Med anledning av World Eating Disorders Action Day (#WeDoAct) genomför Landstinget Dalarnas specialistenheter för ätstörningar – Tornet och Dala ABC – en föreläsning på Dalarnas museum i Falun fredagen den 1 juni. Temat är: I huvudet på en person som har en ätstörning.

Det finns många fördomar om ätstörningar och rätt bemötande är viktigt för att upptäcka problemen i tid:

– Nej, det är inte bara att börja äta som vanlig igen. En ätstörning är en allvarlig psykisk sjukdom, med mycket skuld och skam. När någon då fattar modet att börja prata om det eller söker hjälp och då bli negligerad kan det få mycket negativa konsekvenser, säger Simone Reiche Nordström.

Anorexia nervosa är den ätstörningsdiagnos som är mest omtalad och många associerar ett ätstört beteende med just anorexia. Förmodligen för att sjukdomen syns utanpå, men bulimia nervosa och UNS, ätstörning utan närmare specifikation, är betydligt vanligare. Hetsätningsstörning är också en allt vanligare diagnos.

Hur en ätstörning tar sig uttryck kan alltså se väldigt olika ut men det finns en gemensam nämnare:

– Diagnoserna är olika men de har samma grund, mat som känsloreglerare, säger Simone Reiche Nordström.

Några allmänna symtom på ätstörningar är ihållande svårigheter med hur man äter. Kroppsfixering med upptagenhet och tankar kring vikt och kroppsform. Självkänsla som är kopplad till kropp och utseende, självhat och misslyckandekänslor. Kontrollbehov, mycket av tiden och energin går åt till att försöka få kontroll. Ångest och panik.

– Vi måste lära oss att se signalerna och agera. I skolan måste till exempel skolkuratorn kopplas in om någon svimmar på gympan. Läkaren på vårdcentralen måste våga fråga vidare om mat- och hälsovanor när någon söker för till exempel nedstämdhet  och sömnproblem.

Ätstörningar är ett tillstånd som förutsätter gedigen kunskap och i många fall specialiserad vård för att bemötande och behandling ska ge önskad effekt. Dala ABC och Tornet är Landstinget Dalarnas länsövergripande specialistenheter för ätstörningar. Här behandlas cirka 200 patienter årligen, varav cirka hälften är barn och ungdomar. Den yngsta patienten är 9 år och den äldsta patienten är cirka 60 år. Cirka 3 procent är pojkar/män.

– Det går att bli helt frisk. Vi vet att en tidig insats ger en högre chans att tillfriskna.

Att vara frisk är att:

  • ha ett avspänt förhållande till mat: Äta allt, äta regelbundet, äta tillsammans, inte återfalla i ett ätstört beteende
  • ha en hälsosam relation till kroppen: Acceptera kroppen, avspänt förhållande till vikt, lyssna på kroppens signaler
  • ha en god självkänsla: Självacceptans, omsorg om sig själv, självrespekt. Tillåta och hantera känslor
  • vara socialt aktiv: Lyssna på andra, aktivt skapa ett socialt liv, värdera sociala relationer

På gång just nu:
Med anledning av World Eating Disorders Action Day (#WeDoAct) genomför Tornet och Dala ABC en föreläsning för allmänheten fredagen den 1 juni 2018 på Dalarnas museum i Falun klockan 14-16 på temat: I huvudet på en person som har en ätstörning. Välkommen!