Faluläkare forskar om havandeskapsförgiftning i Kapstaden

Publicerad 16 april 2018

Stäng

Kontakt

Landstinget Dalarna

Box 712 791 29 Falun 023-49 00 00 landstinget.dalarna@ltdalarna.se
Stäng

Skicka E-post till Landstinget Dalarna

Fyll i alla fält markerade med *.

Vi kan tyvärr inte besvara/handlägga medicinska frågor eller tidbokningar via denna e-postadress utan vi måste hänvisa till 1177 Vårdguidens e-tjänster.

Lina Bergman är på plats i Kapstaden igen för att fortsätta forska om havandeskapsförgiftning: "Det som driver mig är nog … känslan att vara del i något större. Jag vill lyfta blicken och försöka göra skillnad, hjälpa till där det behövs som bäst, lära av ett annat sammanhang och utvecklas av det," säger hon.

Lina Bergman, specialistläkare och ST studierektor på Kvinnokliniken vid Falu lasarett.

När hon och maken Karl tillsammans med döttrarna Alice och Agnes lämnar Faluns i februari är det snökaos och bistra minusgrader. I Kapstaden är det tropisk värme, 30 grader och ”akut vattenbrist”. Det är andra gången hon är här för att forska, förra gången resulterade det i avhandlingen Cerebral biomarkers in women with preeclampsia.

Lina Bergman är specialistläkare och ST studierektor på Kvinnokliniken vid Falu lasarett, som forskare är hon knuten till Institutionen för kvinnor och barns hälsa vid Uppsala Universitet.

Den 20 oktober förra året försvarande hon sin avhandling i Gustavianum i Uppsala. Avhandlingen handlar om havandeskapsförgiftning och hur mammans hjärna påverkas. I blodprover har hon undersökt om proteinerna S100B och NSE kan spegla påverkan i hjärnan hos mammor med havandeskapsförgiftning. Lina har kommit fram till att det skulle kunna vara så, men att det behövs fördjupade studier på området.

Havandeskapsförgiftning (preeklampsi) är en av de vanligaste dödsorsakerna hos gravida kvinnor. Omkring tre procent av alla gravida drabbas och de mest allvarliga komplikationerna är kramper, hjärnblödning och vätskeutträde i hjärnan. Vilka som får de svåraste komplikationerna vid havandeskapsförgiftning är fortfarande okänt och inte heller vet man hur hjärnan på lång sikt påverkas hos dem som insjuknat.

– Jag har väl fascinerats av en mystisk sjukdom, som betyder så mycket och kan få så svåra följder för barn som föds för tidigt och för kvinnor som drabbas av komplikationer till preeklampsi. En sjukdom där vi inte vet orsaken eller har behandling att sätta in, där det är viktigt att få fram kunskap som betyder något för patienter och för samhället, säger hon.

Lina har just inlett sin in postdoc, en tidsbegränsad forskningstjänst, med anställning vid Centrum för klinisk forskning i Dalarna och med sitt primära forskningsprojekt på Tygerbergs sjukhus, Stellenbosch Universitet i Kapstaden. Här pågår ett forskningssamarbete där Lina tillsammans med en sydafrikansk forskningskollega arbetar för att bygga upp en biobank för kvinnor med organkomplikationer vid havandeskapsförgiftning.

I Sverige förlöser man kvinnor med havandeskapsförgiftning om man misstänker att barnet i magen inte mår bra, eller om sjukdomen visar tecken till påverkan på mammans organ, alternativt när graviditeten når 37 fulla veckor. I utvecklingsländer är havandeskapsförgiftning 10-40 gånger vanligare än i industriländer och kvinnor hinner ofta bli sjukare då diagnos sätts senare. Grundsjukligheten är större och hos gravida i Sydafrika är det till exempel vanligare med högt blodtryck och njursjukdomar.

– Här kan man se sånt man inte ser i Sverige, få nya erfarenheter som man kan ta med hem till Falun. 

I Kapstaden kommer nu Lina fortsätta sin forskning om vad som utmärker kvinnor som får komplikationer vid havandeskapsförgiftning. Hon ska samla blodprover, maternella karakteristika och olika funktionstest. Förhoppningen är att kunna avslöja mer om vad som är orsaken till hjärn-, hjärt-, njur- och leverkomplikationer vid havandeskapsförgiftning, och se om det går att avgöra vilka som har högst risk att drabbas och hur prognosen ser ut.

– Det här är en viktig internationell fråga. En sjukdom med stor dödlighet, där det går att rädda många kvinnoliv, säger hon.

Lina har, som ansvarig för Dalarna, tillsammans med forskare från Uppsala, Stockholm, Göteborg och Malmö/Lund också initierat en studie som avser svenskt förhållande. Syftet är att tidig i graviditet kunna förutsäga vilka kvinnor som kommer att drabbas av tidigt debuterade havandeskapsförgiftning och att på sikt kunna sätta in behandling med acetylsalicylsyra.

Det blir allt vanligare inom obstetrik och gynekologi att flera sjukhus går samma i nationella studier. Lina har varit med startat SNAKS, det svenska nätverket för kliniska studier inom obstetrik och gynekologi, som underlättar studier av denna typ och är en förutsättning för att besvara viktiga kliniska frågeställningar i ett litet land som Sverige.